NÄR TUREN VÄNDER!

under dagen har jag vart sjukt taggad och glad, lyssnade på vinyl 107 på jobbet och va på kalasbra humör, eftersom lönen kommit spanade jag efter en ny mobil då jag vill skrota min sunkiga samsung.

Jag hittade en riktigt stilig lur på blocket, En sony Ericsson w350i. jag ringde upp tjejen och vi kom fram till att vi skulle ses kl 17.00 ute i barkaby, 4 stationer med pendeln från T-centralen.


När jag går ifrån kontoret skuttandes som en glad skolflicka stöter jag på min kollegas vän som erbjöd sig köra mig ut till Barkarby. as najs jag hoppar in och vi rullar iväg, efter 30 min bilfärd inser alla 3 i bilen att vi är en smula fel, eller rätare sagt käpprätt åt helvete fel,

jag funderar på hur i helvete jag ska hinna i tid, jag blir avsläppt ute i Märsta, för er som inte vet vart märsta ligger så är det käpprätt åt helvete mitt ute i ingenstans bland kor och bönder, alltså landet för en inbiten innerstadsbo som mig.

grejen är att för att ta mig från märsta till barkarby måste jag åka tillbaka till centralen och byta tåg för att sedan ta mig vidare..

jag får tag på mobiltjejen som säger att vi kan mötas i sollentuna istället några stationer från Märsta. väl i sollentuna ska jag införskaffa nikotin på pressbyrån, mitt kort funkar självklart inte, paniken växer i kroppen, jag testar samtliga bankomater jag kan hitta, nej nej "teknsikt fel" ahapp kortet spärrat då vad gör jag nu?


möter upp tjejen endå och förklarar läget, en smula besvikna över uteblivna pengar och mobil bestämmer vi oss för att ses längre fram i veckan. jag började röra mig hem, i avsaknad av pengar och gilltig biljett står jag genomfrusen och dyblöt om fötterna på sollentuna station och skriker ut min ångest för Maria. självklart läcker mina skor in mer vatten och jag traskar runt i en sjö. pendeln kommer och jag åker iväg , hungrig blöt och kallt kommer jag fram till centralen. Då jag fortfarande saknar gilltig biljett planerar jag en järv plankning, SJÄLVKLART är centralen översvämmat av kontrolanter och jag flyr fältet.


Jag inser att jag MÅSTE till jobbet och hämta mitt pass så att jag kan gå till banken imorgon och hämta ut pengar, jag vandrar från centralen mot gamla stan, en tripp på tio min, en smula irriterad vandrar jag längs gatan, bilarna susar förbi i ett lagom tempo, dom är duktiga tänker jag som undviker att köra i slaskhögarna så att inte jag blir blöt, sekunderna efter den glada tanken säger det swoooopp sklich och en bil kör rakt igenom största slasket i stan och dränker mina byxor med stockholmsslask,


nu har det inte hänt någonting sen kl 18 men jag RÖR mig absolut INTE utanför dörren eller gör nått som kan skada mig just i detta nu. vilken härlig dag eller hur?


Kommentarer
Postat av: Tess

Du skulle ha ringt mig och blivit på bra humör darling :*

2009-02-25 @ 22:37:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0