I stockholm måste man nästan va elitidrottsman på vintern för att ta sig fram. Igår när jag åkte till jobbet så tog jag bussen. Vi som bor i stockholm vet att när det snöar ja då e det fan 99,9% chans att SL strular. Chokad upptäckte jag att bussen faktiskt gick enligt tidtabell. iaf min buss Linje 2 som åker sightsing genom hela stan. Bussen ja den va ju såklart iskall och jag satt och huttrade där med Asta 85 och Gunnel 46 3 barnsmor från Vällingby ( vet dock inte om dessa åldrar och namn är riktiga)

Väl framme i gamla stan började mitt träningspass på eltitnivå. Eftersom bussen framför hade kraschat ihop totalt så kunde vi inte stanna vid busshållplatsen utan fick stanna lite avsides. dörrana öppnades jag titatde ut och insåg att om jag skulle komma av den här bussen så fanns 2 alternativ

1: plumsa rakt ner i en gigantisk snöhög och få snö överallt

2: ta sats från barnvagnsplatsen och hoppa 2 meter rakt ut och förhoppningsvis landa på en isfri fläck

jag valde alternativ nr 2 jag och min dator tog sats och flög över snöhögen. isfritt under mina skor va det dock ej, jag tappade såklart balansen och mina ben flög åt alla håll och kanter. men som bambi på hal is lyckades jag få ordning på kroppen och ramlade inte. Ett par förvånade turister stog och glodde på mina akrobatiska övningar.

sen började vandringen till jobbet ( tar ca 2 min utan snö) Eftersom vägvärket inte behagat rulla ut sina plogar så va det massa snö jag zickzackade mellan diverse slaskhögar, turister och hundar samt cykelbud. kände mig nästan som en slalomstjärna. nåväl kom till jobebt efter mkt om och men...

påvägen hem så var det fortfaande inte ordentligt plogat på trotoaren, Jag halkade och svor långa ramsor, vägen ner mot mig är nerförsbacke som såklart kan bli en smula hal, jag fick "åka" på mina nedgångna sulor. när jag skulle över vägen så lågd et återigen en sån där gigantisk snöhög i vägen. ja det va bara att ta sats igen och hoppa. missbedömde såklart avståndet en smula och landade i en sån där mörk slaskhög med båda fötterna.

Väl hemma så va mina ben helt slut efter dagens balansövningar. jag har kommit fram till att ska man bo i stockholm på vintern måste man va mästere i 7 kamp precis som Carolina klyft.

i nästa blogg väntar "vad är en typisk sockholmare"

Ja det är äntligen Måndag!  vaknade upp och kolalde ut genom fösntret. Jag såg INGENTING! det va total vitt ute. Trodde jag ahde dött sen insåg jag att allt det där vita faktiskt va jätte mycket snö!

Pratade med min kära mor i telefon som tyckte att jag minsan kunde komma ner till Nyköping  och fotografer allt det vita( dom bor mitt ute i skogen) Vore så jävla kul att dra ner till familjen :) Nån som är sugen på att haka på?

Jag lagade lite lunchlåda till jobbet och sen begav jag mig iväg. otroligt men sant så rullade bussarna enligt tidtabell woho!

På gården på jobbet va det tjockt med snö helt underbart !

hä kommer en liten bild :)

Jag vaknade upp runt halv 11 imorse som vanligt va jag totalt förvirrad och visste inte riktigt vilken dag det va. efter några sekunders tänkande kom jag på att det va söndag. Är det söndag betyder det att jag ska jobba oftast. Jag funderade några sekunder till på om det va jag eller min kollega som skulle jobba. kom fram till at det va min kollega.Lättad föll jag bakåt i sängen med ett leende på läpparna. låg där en innan jag knallade upp med fokusen på kaffebryggarn. Jag såg att det va strålande solsken ute.

Efter första koppen med kaffe fick jag ett extremt fotosug! jag ville ut och fotografera det vackra vädret med all snö. jag funderade en stund till. vid kaffekopp nr två ringde jag min vän Robban och informerade glatt att vi skulle ut i det fina vädret och fota.

Vi möttes upp en timma senare på söders höjder med våra kameror i högta hugg. vi började vandra iväg. eftersom att jag inte har insett riktigt att det är vinter så va jag inte heller urustad för en lång vinterpromenad i det härliga vädret. Mina fötter började protestera efter 5 min. varken jag eller Robban hade vinterskor så i det härliga glatta underlaget fladdra vi omkring en bra stund innan våra fötter vande sig vid att det faktiskt va snö och inte nånting annat.

Efter 20 min kände jag mig som ett barn, jag va pissnödig och hungrig och va inte sen med att beklaga mg över det samtidigt som jag halkade omkring som bambi på hal is. vi intog riktigt vinterbränsle iform av seven eleven korv ( smaka som vanligt skit men det va mat) vi funderade en stund vart vi skulle gå. våra fötter bar upp mot kyrkan. uppe på toppen ja där blåste det på ganska bra så vi flydde in i kyrkan. Vi hoppades att vi skulle få en skymt av nått andligt att fotografera ingenting dök upp. men några stiliga bilder vart det allt.

När vi kom ut igen hade det börjat blåsa på väldigt bra. mina öron vart iskalla på 2 sekunder, mina fötter påminde mig om att dom oxå minsan va kalla, mina händer dog speciellt min högerhand som e lite halvtrasig efter diverse strider med Morris och annat spännande

om jag nu skadar mig på ett eller annat sätt så kan jag ge mig fan på att det alltid och då menar jag alltid är på den högra sidan av kroppen. Närjag hoppa på kryckor i 3 månader va det min högerfot som va trasig, när jag spelade innebandy under mina 13 år va det ALLTID mina fingrar på högerhanden som tog stryk, skrapar jag upp ett knä ja då e det på höger sida, dödar Morris min hand ja då e det fan höger sida, får jag migrän ja då börjar den på vänster sida för att sedan gå runt huvudet och sätta sig strax över höger ögonbryn. om jag nu mot all förmodan skulle bli överkörd så kan jag ge mig fan på att det är höger sida som kommer få ta smällen. Nog om min höger sida!

Jag och Robban plåtade på rätt så bra där i kylan, jag hade traskat omkring i djupsnö för att få bra bilder ( mina fötter va bort så det gjorde inget) jag stog i konstiga ställningar och på konstiga ställen, jag hade snö i ögat, snö på huvudet, snö i skorna , snö innanför tröjan jag hade fan snö. snö snö snö jag är nya snömannen!

Efter mycket fotande så begav vi oss iväg. kylan bet tag i mitt redan så nerkylda ansikte, Robban klagade jag klagade våra kameror klagade. Efter mkt om och men så mötte vi upp Robbans tjejkompis och gick till ett café och värmde oss. sen begav jag mig iväg ner mot kontoret för att fika med min kollega. väl inne slängde jag av mig skorna och tryckte upp mina fötter mot elementet för att tina upp. skönt som fan!

ja det va väl dagen i stort helt enkelt.

Vi ses på andra sidan linsen mina vänner nu ska jag kolla på film


   

   

  

Mer bilder kommer

först vart jag en smula förbannad över snö och kyla, sen vart jag glad då jag insåg att jag kan nu springa ut och fotografera massa roliga snögrejer. rätt mysigt med snö endå. man lär väl inte få uppleva det så mycket mer med all global uppvärmning. under dagen såg jag massa glada ungar leka runt i snön och föräldrar dragades på barn i pulkor och anant spännande.

jag fick som vanligt en tankebom då jag såg mig själv som barn lekandes som en galning i snön.

dagen gick och jag gjorde inte många knop kollade på några filmer, damsög lägenheten, busade med Morris och bara njöt av ledigheten.

senare åkte jag iväg till Robban. Jag hade totalt glömt bort att det va snö och halt ute så när jag slet upp porten och trallade ut på gatan så stog jag på näsan direkt. Det brukar bildas en söt isfläck utanför porten.jag flög som en vante . hade jag haft nån jury i närheten hade jag med all säkerhet ftt iaf 7,5 i stilpoäng. Jag låg där på marken några sekunder innan jag reste mig upp och garvade åt mig själv. Ja millan det är ditt fel att jag ramla. bara för att vi diskuterade det häromdagen ;)

jag började tänka på alla gånger jag har stått på näsan. Eftersom att jag totalt struntar i om jag gör bort mig själv så har jag bjudit på många vackra vurpor genom tiderna.

där jag bodde förut så va det en ganska lång och halvbrant backe som man fick en jävla fart i om man cyklade eller åkte inlines. nån gång när jag hade tagit sats så långt upp på parkeringen som jag någonsin kunde komma för att se hur lång jag kunde komma utan att trampa när backen tog slut. i full fart åkte jag ner för backen. väl nere så kände jag hur cykeln började wobbla fram och tillbaka. jag kände att nu jävlar nu dör jag!

Jag krachade 20 meter efter backens slut. ag lyckades styra upp cykeln på gräset där jag krachade och kanade genom gräs och snår. jag klarade mig me uppskrapad röv och trasig hand.

nån annan gång i samma backe med morsans gamla cykel så skulle jag svänga tvärt efter backens slut in på en annan liten väg. styret svänge men inte cykeln ( styret satt löst )

jag flög , cyklen flög

jag minns nångång då jag återigen cyklade, jag skulle hem till en kompis. jag pratade i mobil samtidigt. mitt på vägen står två betongkor dom har alltid stått där. jag tänker inte på korna och självklart cyklar jag rakt in i en av dom. Jag håller fortfarande mobilen mot örat när jag flyger genom luften jag vrålar och jag hör hur personen på andra sidan bara gapskrattar.

stiligtast av allt va när jag fastnade med foten i spärren nån gång när jag skulle planka och blev hängades mitt i rusningstrafiken.

minnen från förr och det finns det gott om.

När jag efter några timamr hos Robban började jag röra mig hemåt. jag tog några snöbilder som jag kommer lägga upp senare. otroligt nog funkade FORTFARANDE SL trafiken. Eftersom att snö är en överaskning för SL varje år så vart jag en smula förvånad och glad. t-banan kom som den skulle. tuben fylldes med berusade nyblivna 18 åringar och det va ett jävla liv.

jag va rätt trött i huvudet och ville helt hem och lägga mig. plötsligt så stannar vi mellan gamla stan och t-centralen. otroligt nog fick vi information om varför vi stog still, jag tippade på halt spår, men det va tydligen tåget framför som hade datahaveri. jag plågades till döds av skrikande fulla idioter. jag ville bara hem ochd et snabbt. men i SL,s värld så går ingenting fort. vi vart stående i ca 20 min innan vi började rulla igen.

Nog om detta! detta är en fotoblogg så jag ska berätta om kommade plåtningar. det som ligger närmast just nu är torsdagens plåtning av lilla Jonathan :) jag hoppas att han e lika grym som förra gången. Och Millan jag ska plåta dig med bara så att du vet ;)

jag har en del fotoidéer och tankar men det får jag ta i nästa blogg. nu tänker jag låta Jhon blund göra sitt jobb nämligen däcka mig med en fet träklubba.

vi ses på andra sidan linsen

foto foto foto foto klick klick klick klick bilderna susar förbi i mitt huvud i en rasande fart. Jag funderar på vad ska jag göra med alla mina bilder? ska jag göra ett gigantiskt kolage?

ska jag göra en snygg kallender med dom 12 bästa bilderna jag tagit? ska jag förstora mina bilder och ställa ut nånstans? ska jag tapetsera mina väggar med mina kort?

Vafan ska jag göra? några förslag gott folk?

Vet inte riktigt hur många som läser min blogg? skriv en rad eller två till mig

Jag sitter här på kontoret omringad av pärmar, datorer, halvfulla kaffemuggar och bananskal. sitter här och är allmänt jätte uttråkad! Just nu är jag sjukt fotosugen vill bara hem och rigga upp allt och massplåta

jag har en hel hög med roliga idéer och tankar jag vill testa. fotokåta lilla jag!

Annars då? jaaa jag har träningsverk i låren från gårdagen! Det va verkligen en kalasrolig dag!

Här kommer en bildserie från fotosession
 med min vän Erika. först och främst kontorsserien